Vi blev frälsta för ca 21 år sedan. Det blev vi tack vare att dottern Annelie var kompis och klasskamrat med Maria, en kristen flicka. Maria tog med vår dotter till söndagsskolan och på den vägen kom vi med på söndagsskolfester och utflykter. Vi kom också i kontakt med Marias föräldrar, som blev våra vänner. Äldsta dottern, Carina, började vara med i ungdomsgruppen. När vi såg deras glädje kände vi oss faktiskt lite utanför.

Men så en dag kom Marias pappa och frågade om vi ville vara med på en "upptäckargrupp" som pastorn i frikyrkan skulle starta. Vi var nog en aning tveksamma, men vi sa till slut ja.
Jag Sune har alltid varit ateist men Siri har haft sin barnatro. I upptäckargruppen fick vi lära oss mycket och vi förstod att det är här och nu som man måste ta ställning för Gud. Efter döden är det för sent då har man gått förlorad för Guds rike. Pastorn var bra på att förklara för oss att enda vägen till Gud är genom hans Son Jesus Kristus. Han är vår bro som leder till himlen. Jesus säger ju: "Jag är vägen, sanningen och livet."

Vi är så glada idag att vi tog emot Jesus som vår frälsare. Vi är också glada att vår yngsta dotter Eva också är härligt frälst.

Sedan jag, Sune blivit frälst har jag förstått att jag har haft änglavakt även fastän jag inte trodde på Jesus.
Det var 1967 i Köping på ett bygge. En form gav vika och helt plötsligt hängde jag med en hand i ett 8 mm armeringsjärn utefter en betongvägg med 18 m ner till marken. Så småningom skyndade hjälp till som drog upp mig från den farliga situationen. Men en kamrat till mig föll till marken och dog omedelbart.

Det fanns en mening med att jag fick leva. Jag fick en chans till tack vare skyddsänglarna, att leva vidare, att komma till tro på Jesus och bli frälst.

Så vill vi dela med oss av en lovsång. Vår vän Berith Lilja, som har gått hem till Gud skrev den.